Påsk, aj och prinsessan på ärten

Sömnbrist.
Andfådd.
Hjärtklappning.
Mjölksyra.
Mörbultad.
Totalt utmattad.
Noll kraft.
Ljudkänslig.
Skakig i kroppen.
Feberkänsla.
Yr.
Trög hjärna.
Tom hjärna. 
Hittar inte ord.
Stammar, stakar mig. 
Benen viker sig under mig. 

Vill bara blunda.
Vill bara vara ifred.
Vill bara ligga ihopkurad som en boll i ett tyst rum.
Vill bara sova.
Vill bara spola tiden framåt, fast forward till den stund kraschen släpper greppet.

Orkar inte prata.
Orkar inte lyssna.
Orkar inte titta på tv.
Orkar inte ta mig in i IR-bastun.
Orkar inte duscha. 
Orkar inte resa mig upp.
Orkar inte vara tillsammans med familjen.

Aj i bakhuvudet.
Aj i ryggmärgen.
Aj i nackkotan.
Aj i ansiktet.
Aj i tänderna.
Aj i skalpen. 
Aj i öronen.
Aj i ögonen.
Aj i lymfkörtlar.

Aj överallt. Fastän jag ligger i mjuk soffa på mjuk kudde.

Idag är jag prinsessan på ärten.

Idag är en sån där dag då jag lätt kan hitta 10 saker att gnälla över men måste ta i allt jag kan för att hitta glädje.

Idag känns glädjen långt bort. Väldigt långt bort.

Men jag gör ett försök.

1. Efter lång längtan är äntligen vintern här. Ja, Game of Thrones alltså. :) Rob Stark, Jon Snow och gänget är tillbaka! En av världens absolut bästa tv-serier. Någonsin (endast slagen av the West Wing för min del). Tyvärr orkade jag inte se klart hela avsnittet så att jag har dessutom något att se fram emot, i morgon, eller när kraften nu kommer tillbaka.

2. Solen skiner. Fast jag ligger med gardinerna fördragna eftersom att ljuset skär i ögonen. Men ändå.

3. Barnen leker fantastiskt bra tillsammans med sina klasskompisar. Det gör mammahjärtat lyckligt.

4. Maken har storstädat kylen och fyllt på med mat så att barnen ska kunna fixa lunch, mellis etc själva resten av påsklovet då jag inte lär vara behjälplig de närmaste dagarna. Mormor och morfar är stand by men barnen vill så gärna vara hemma och klara sig själva, så vi gör ett försök.

5. Att syster kom hit och sov över. Drömmer fortfarande om att vi ska bo grannar i en Bullberby-miljö, så att hon aldrig är längre bort än typ 50 m.

6. Att jag kunde fira påsk tillsammans med familjen. Även om jag däckade helt efter maten och satt i ensamhet i den mjukaste fåtöljen när de andra spelade "Tjuv & Polis" och kort. Som vanligt med andra ord.

7. Att barnen blev överlyckliga över påskpresenterna (keyboard och elgitarr) och spelat nästintill oavbrutet - och tillsammans (!) - i flera dagar. "Smoke on the water-riffet" börjar sitta och det låter riktigt bra. :)

8. Att maken äntligen hittade chokladpumpakärnor igen. Ett av de få snacks jag kan äta utan ajimagen eller att väcka sockermonstret.

9. Att barnen var på bio igår och hade superroligt. Sonen tillsammans med tre kompisar. Dottern tillsammans med sin far (själv låg jag tyvärr hemma, däckad).

10. Att jag, ovanligt nog, kunde spela Monopol en liten stund häromdagen. Det tog musten ur mig helt, men jag var med. Stort. Stort för mig som ytterst sällan klarar av att spela spel. Fast jag måste erkänna att maken har rätt - jag är en usel förlorare när det kommer till spel. Det är ju så mycket roligare att spela Monopol när man leder än när man är på gränsen till luspank! :)

Tja. Det är nog vad jag kan komma på just nu.

Förresten. 

Undrar om inte den där prinsessan på ärten hade ME? :)

 

(foto: gissa skorna? En är jag, den andra är syster. Ett par är låneskor, de andra inte. :)
Att spela Monopol är mycket roligare när man leder än när man är nästintill pank.
Barnen fick keyboard och elgitarr i påskpresent.
Vet inte vem som blev gladast, de eller mamman som längtat efter att få spela piano igen? :)
Jag innan jag däckade helt på påskafton.
Game of Thrones, säsong 3. Premiär idag på HBO Nordic)

P.S. Ska kanske tillägga att det tagit mig två dagar att skriva detta inlägg... D.S