Om OCD/tvång på TV4

Är inget större fan av programmet "Helt sjukt" men när drog rejält på smilbanden häromdagen när Robert Gustafsson talade om tvång häromdagen.

Här kan du se sketchen som visar hur krävande det kan vara att gå hemifrån när man har tvång. Kunde inte låta bli att le. 

Men. 

Det är ju ingenting mot min "nollningsrunda", den som jag tvingat syster och maken att lyssna till i en sisådär 10 år varje gång jag ska gå hemifrån (som "tur" är tar jag mig inte ut så ofta!). :)

Min runda tar 5 min-60 min (och då har jag syster o maken i telefon HELA tiden). Om jag öht tar mig iväg vill säga (har fått vända hem fler ggr än jag kan räkna). 

Såhär ser min "nollning" ut. Först ringer jag syster/maken och förvarnar om att jag kommer att ringa kl XX.XX (så att de är beredda och kan ta mitt samtal, annars panik!). Sen ringer jag en stund innan jag måste gå ut genom dörren (förr var det ca 45 min före, numer räcker det oftast med ca 15 min). 

Samtalen är ensidiga. Monologer från min sida. De får INTE tala, då stör de min "nollning" och jag måste börja om från början. De får bara lyssna och humma och lägga på minnet vad som var av och inte (så att jag ifall jag behöver kan ringa dem senare och fråga om det verkligen var av eller inte)

Sen går jag min "runda". Den ser likadan ut varje gång.

• Kolla spisen ("noll, noll, noll, noll, svart, svart, svart, svart = spisen är av... spisen ÄR av, noll...." upprepas 3-50 ggr), 
• ugnen (se föregående), 
• kolla lampor (släckta o inte för nära textilier), 
• tv (av, svart), dator (av), 
• gardiner (inte för nära element eller lampor), 
• strykjärnet (sladden - synligt - utdragen och inte för nära uttaget, ifall den skulle "råka" hoppa/dras in i uttaget igen...), 
• levande ljus (även om det är i juli och det var typ fyra månader sedan ljusen var tända...)
• dörren (titta och dra i dörren, låst?, upprepa X antal ggr). 

Gärna kombinerat med lite gråt, hysteri och panik. Om syster eller maken pratar mitt i eller om det inte "känns bra" måste jag börja om från början.

Perioder då jag har stor sömnbrist i kombination med stress/ångest och är uppspeedad (för att öht kunna ta mig iväg) blir det total teflon i hjärnan. Minns inte. Det fastnar inte. Det spelar ingen roll hur många gånger jag tittar på spisen, jag minns inte från en sekund till den andra om den är av eller inte. Stirrar på spisen i vad som känns som en evighet men kan inte ta in om den är av eller på. Eller så minns jag inte om det var idag eller igår (förrgår/förra veckan/etc) som spisen var av. 

Puh. Ni förstår att det ibland kan ta 50 min? Och att det var helt omöjligt när barnen var små och låg i vagnen och   skrek samtidigt? Det var då jag 9 gånger av 10 inte kom iväg alls eller fick vända på parkeringen. Och kollapsade när jag kom innanför dörren igen. 

Jösses.

Har jag sagt hur tacksam jag är över att min syster och maken står ut med mig!? 

Allra helst när jag ibland inte står ut med mig själv... :) 


Och ja. Jag har gått i OCD-terapi. Jag har testat mediciner. Det funkar inte för mig. Troligen pga att jag har ett virus som orsakat inflammation i hjärnan. Enligt en välrenommerad amerikansk ME-expert måste jag bli av med viruset/inflammationen för att bli av med tvången. KBT och mediciner fungerar inte (enligt honom) för de av oss med ME som har tvång/insomni.