Allt är relativt

Allt är relativt. 

Efter en vecka med 2-3 h upphackad sömn känns 4 h sömn som en dröm. 

Livet går från olidligt till uthärdligt. Från kollaps och förtvivlad avgrundsgråt till hopp om glädje. Gårdagen var största bottennappet på länge. 

Måtte det vända nu. Trivs inte i avgrunden. 

Det är så svårt att blomma och växa där nere. 
Det är så svårt att vara sitt bästa jag där. 

Har hört att det ska vara soligt ute. Målet för dagen blir att ta mig ut på trappan en stund. Att få ett par nya fräknar. 

Då blir nog allt bra igen. 
Då blommar jag kanske snart igen. 
Eller nåt.